Negativt.

Gjorde ett nytt grav-test här om dagen. mest för att dubbelkolla. Ska på konsert i helgen, så man vill ju kolla innan man tar en öl eller tre. Men som jag nog innerst inne visste så blev det negativt. Ett långt negativt, blått streck.

Man hade ju kanske velat se ett plus, men men man får se det från den ljusa sidan, nu kan jag ju släppa loss i helgen utan att få dåligt samvete.

Av någon anledning blev jag inte lika besviken den här gången. Det var fjärde gången jag gjorde ett test nu. Kanske för att man de första gångerna faktiskt innerligt trodde att det kanske skulle kunna bli ett plus på stickan. det trodde jag verkligen inte den här gången.

Men ändå. Lite Aj. Sådär så man åtminstonde skulle vilja ha ett litet plåster på hjärtat, kanske mest för att få sympatier från alla. Från alla som inte vet ett dugg om att vi försöker baka bullar. för det är bara tre människor i hela världen som vet det. Jag, Sambo och Bästis. Och ni förstås. Vilket gör det hela ännu mer frustrerande för jag vill egentligen bara vara lite ledsen ibland, men det kräver ju i så fall att människorna runt mig får veta varför jag är ledsen. Det vill jag ju inte.

Ja ja, nu är Sambo ute och rumlar med sina kompisar. Jag blev inte ens medbjuden. Jag som liksom har lov att festa nu. Så nu sitter jag här ensam och känner mig ynklig. Det skulle bli vår sista ensamma kväll tillsammans för mig och Sambo på över två veckor, men det är tydligen inte lika viktigt. Dessutom åker jag bort över helgen så vi ses inte på flera dagar. Men ölen är viktigare. Jävla balle vad jag känner mig övergiven nu. Av Sambo. Av bäbis i magen som vägrar bli till. Av mina vänner som inte ringt och sagt "hej! kom med oss ikväll! vi kommer ha skitkul!"

Nåja, vad är väl el bal på slottet. Men nu ska jag sluta gnälla. Över och ut.

Puss på er.
.Barnlösa mamman.

Finnar, finnar, finnar överallt!

Dagens gnäll:

Jag trodde aldrig att det skulle få sådana effekter att sluta med p-piller. Men ack, så fel hon tog! Jag har aldrig, inte ens som tonåring haft såhär mycket finnar och acne. Ansiktet ser ut som en pizza. Och vi ska inte ens börja diskutera ryggen och bröstet! Herre min skapare. Helt sjukt. Teenager all over again!

Japp, så då har man klagat idag också. Gött väder i alla fall. Mulet och lagom varmt.

mvh
.Barlösa mamman.

.Tänk om.

Tänk Om.

Vilka nestligt dumma ord. De liksom kryper in under huden om man inte aktar sig. Idag har jag inte aktat mig. Ungefär som när man glömmer att ha på solskydd på sommaren. Man ska ju ändå bara sitta i skuggan. Tror man. Ända tills man på natten ligger med frossa och svettas.

Mitt tänk om handlar inte om solskydd. Utan Tänk Om jag inte någonsin kan bli gravid. Tänk Om. Vad gör man då? När jag tänker tanken känner jag mig abnormal. Alla kan ju bli gravida. Varenda liten kvinna kan det. Till och med de som inte förtjänar det.

Nästa tanke efter Tänk Om-tanken är nästan alltid "SHIT! Tänk inte så! Det kommer bli en jinx! Då kommer jag inte bli gravid för att jag tänker så! Dumma dumma jag!"

Hahaha precis som att man egentligen skulle kunna vara sitt eget preventinmedel bara genom att riktigt riktigt mycket tro på att man inte kan bli på tjocken. Ja jo, jag är väl medveten om att man kan få fysiska låsningar genom psykologiska "knutar", men jag tror också att det kanske krävs lite mer tid än någon månad för att man ska få fysiska effekter.

Men men, nu ska jag äta lördagsgodis och dricka läsk. Förmodligen en sådan kväll man kommer drömma om och längta efter när man har en nykläckt liten bebbe i familjen.

Puss på er!

Rumlig i magen.

Hejsan.

Undrar om det är mensen som är på G. Magen känns konstig. Sådär rumlig som den gör innan jag ska ha mens. Eller om jag fått i mig laktos. Åt glass igår. Kanske det bara är den som ställer till det. Laktosmage - mens. 1- 0.

Det är så irriterande att inte ha regelbunden mens längre. Med p-piller kommer den som på beställning varje månad. trodde aldrig Aldrig att jag skulle sakna den. Man får upp hoppet för litet liv i magen varje dag som det inte händer nåt på lingonfronten.

En liten, teeny tiny fundering till, varför ser man så många gravida nu för tiden? Är det lågkonjunkturen? Är det nåt i vattnet? (som jag uppenbarligen inte druckit i så fall.) Är det en hemlig "nu ska vi retas med tjejen som vill bli gravid"-operation? (konspirationstankar på hög nivå.)

Alla jag möter (okej inte alla, men tillåt min perception att vara lite bebispåverkad) går med magen i vädret. Alltid har jag velat ha en platt mage (har i och för sig alltid haft det, även om min perception tenderar att vara lite skev även inom detta område), men nu när man vill ha en bula på magen är den plattare än någonsin. Bummer. Aldrig är man nöjd. Nåja, det bekräftar i alla fall min livslånga misstanke; Jag är svensk.

Hur som haver, nu ska min rumliga mage få lite brunch.

.Barnlösa mamman.

Klassiska första

Hej på er.

Det här är mitt första inlägg på den här bloggen. Jag har skapat den för att jag har ett behov av att skriva av mig. Jag och min sambo försöker bli gravida. (Säger man så nu när det ska vara modernt? eller är det fortfarande "vi försöker få mig gravid?". Nåja hur som helst...)

Jag har inga barn sedan tidigare, min sambo har en son på tio år. Det som gör att jag har ett behov av att skriva av mig är att jag är bara 25 år (japp i dagens samhälle är nog 25 år berättigat ett "bara" när det är i samma mening som "skaffa barn") och då är det otroligt tabu att inte direkt, som genom ett trollslag få ett plus på stickan.

En bekant som är 36 år är nu gravid med sitt första barn. Helt ovetandes om att jag också försöker bli gravid gjorde hon följande uttalande: "Ja men, i min ålder då får man ju ta det som det kommer. Blir man gravid så blir man, om man inte blir det så får man acceptera att man är för gammal. Men i eran ålder (här pratade hon om en annan bekant) ja men då är det ju bara att bli gravid! Jag ser inte problemet."

Aj.

Nu ska här tilläggas att jag inte slutade äta p-piller för såå långe sedan. Ungefär fyra fem månader sedan. Men jag trodde kanske precis som min 36 åriga bekant att det skulle gå snabbt att bli gravid. Till på köpet har min menscykel inte kommit igång. Har nog punka på den. Fantastiskt frustrerande. Har haft en mens på dessa månader. Förstår nu hur ofta man hoppas på att man är gravid då?

I mitt huvud: Ingen mens- Jag är gravid! (funkar tydligen inte så.)

Och vi ska inte ens börja prata om hur frustrerande det är med alla effekter av hormonförändringar i kroppen (vill inte ens förestölla mig hur det blir när jag faktiskt ÄR gravid). Att sluta med p-piller efter ca 10 års användande får (i min värld) stora konsekvenser!

En sista sak bara innan mitt första inlägg avrundas, mitt eller andras namn, bilder på personer och annat som känns personligt kommer inte publiceras här. Anledningen är att jag vill känna mig helt och hållet fri att öppet skriva om alla mina tankar och känslor. Vill inte fundera på "kommer mamma läsa det här?" (som för övrigt inte har en susning om att vi försöker bli gravida) eller "hoppas inte han/hon/den/det ser det här och dömer mig utifrån detta!".

För övrigt så har jag inte riktigt bestämt mig för om bloggen avslutas om/när jag får ett plus på stickan, eller om den får leva kvar som en gravidblogg/ barnblogg. Den som lever får se.

Sist men absolut inte minst,

Välkomna hit!

.Barnlösa mamman.